noterat

noterat

VA-system

Världen och ankdammenPosted by Bengt Eklund Sat, December 05, 2009 19:33:29

Publicerad på min hemsida 2009-10-30 men flyttad hit

Hej

Jag måste bara få kommentera innehållet i artikeln som Adina Magnusson publicerade 2008-10-28 i nättidningen http://nwt.se/kristinehamn.

I artikeln berättar vår kommuns VA-chef Eva Larsson att det skall vara tomtstorleken som är avgörande för kostnaden för att tvångsanslutas till det kommande kommunala Vatten och Avloppsnätet. Det är hennes avdelnings förslag som nu ska till kommunfullmäktige för beslut.

Till att börja med vill jag berätta att jag är den 5.e generationen som är permanentboende vid vårt fiskeläge utefter Vålösundsvägen. Vår släkt har bebott området sedan 1840-talet.

Från början löstes avloppsfrågan genom att gräva ner innehållet i latrintunnorna i trädgården. Senare, på tidigt 1980-tal, installerades ett slutet system för fekalier och ett BDT-system med infiltration.

Kommunens exploatering av området har lett till en ökning av taxeringsvärdet från 344 000 Skr till 2 155 000 Skr på bara drygt 10 år.

Kommunens exploatering av området har lett till en kraftig ökning av permanentboende i strid med områdesplanen.

Kommunens exploatering har lett till en för min fastighet mycket negativ utveckling då trafikflödet på nu min fastighets fyra sidor och framför allt det avbräck som Vålösundsvägen utgör till min fastighets stranddel.

Kommunens ambition vad gäller permanentbosättning i området har nu via ett lappkast och i strid med områdesplanerna bytts från motstånd till premierande av sjönära boende. Allt för att locka fler skattebetalare till vår kommun.

Kommunledningens egna intressen har på förekommen anledning lett till ökad miljöbelastning i området som måste lösas med kommunalt vatten och avlopp.

Vilka lösningar väljer då våra fyndiga kommunanställda att komma på!!!

Eva Larsson uppger, enligt artikeln, att det är realistiskt att man får betala mer om man har en stor tomt och motiverar detta med att det blir dyrare att ansluta en stor tomt jämfört med en liten.

Hur kan detta tolkas då?

Eva Larsson, som vår kommuns vatten och avloppschef, kanske inte vet att kommunen slutar med sina rör ca 60 cm inne på kommunal mark.

Det innebär att den privata markägaren, som får bekosta all inkoppling till kommunens påstick, aldrig kan ifrågasätta vems ansvar skador på rörsystemet i framtiden är. Alla rör som kommer från en privat fastighet till detta påstick bekostas och ansvaras för av fastighetsägaren.

Tomtstorleken kan inte påverka kostnaden för kommunen eftersom det är den privata markägaren som åläggs att bekosta tvångsanslutningen på sin egen tomt plus ungefär 60 cm in på Kommunal mark till kommunens rör.

Det finns ett annat sätt att se på saken.

Vi utgår från tankeföreställningen att rören läggs enligt förslaget längs Vålösundsvägen.

Kommunen måste då lägga rör efter antalet meter tomtmark som röret passerar. Med detta synsätt blir då en tomt som i sin utformning är lång med Vålösundsvägens sträckning en stor kostnad och skall därför betala mer rörmeter.

Här ser jag en viss logik och jag resonerar vidare i dessa tankebanor med logik.

Om vi nu utgår från att en fastighet har en utformning som gör att den projicerar sin långa gräns mot Vålösundvägen och sin mycket korta gräns åt öster. Dess utformning fördyrar kostnaden för rördragningen och skall därför belastas med högre kostnad. Här finns en viss logik.

Ett problem uppstår är ju om samma tomt har korta sträckor åt öster och på så vis inte är stor i ytmåtten och därför inte är en stor tomt.

Vi har en mycket liten tomt som belastas med en mycket liten kostnad enligt förslaget om kostnadsfördelningen men är en tomt som med logiken skall belastas med högre kostnad på grund av dess fördyrande långa gräns mot röret..

Vilken tur för den som har lång gräns mot öster och projicerar sin korta gräns mot rörets längdriktning.

Tänk om man har en hörntomt där röret kommer att gå på två sidor. Oj den tanken kändes dyr. Det slår mig nu att just min fastighet kommer att få rören på tre av tomtens sidor!!! Hur funkar det då? Då får jag betala extra mycket för att rören ska vidare runt min fastighet och upp till stugorna öster om mig.

Nu fanns denna logik visserligen inte i förslaget!!! Förslaget handlade om stora eller små tomter.

Det finns alltså ingen logik i att belasta en fastighet efter dess tomtarea.

Med tidigare nämnda logik så skulle det vara bättre om alla hade någon form av standarmeter för sin tomt i rörets längdriktning. I detta läge behövde vi ju inte så långt bort med röret.

Picassomonumentet skulle kanske kunna placeras vid Kapurja. Då skulle vi spara pengar på dyra rör. Kanske lite av idén med Skärgården går förlorad men sparar det gör vi.

En annan logik skulle kunna vara att det rimligen bor fler på större markareor. Belastningen per m2 skulle fiktivt kunna vara högre. Jag förstår idén men den grundas på spekulationer och skall inte finnas med i beslutsunderlag.

I mitt fall så bor jag som ensamstående och arbetslös på nästan 6000 m2.

Jag belastar därför inte systemet så mycket. Resonemanget faller.

Jag är milt uttryckt trött på alla lappkast vår kommun gör och har gjort som ställer krav på min fastighet genom årtionden. ”…du får inte bygga upp om det brinner ner. Strandskyddet Du vet.” ”…. bygg gärna och kör över Eklunds tomt.” Permanentboende utan omförhandling av vägservitut, Håll städat på gården, Såga ner dina träd. Grannen ser ju inte sjön, Dina jordbruksredskap står för nära vägen. Du måste bygga ett staket framför dem, osv.

Jag har i flera brev ställt en fråga till kommunens Miljö och Stadsbyggnadsförvaltning. (Se mina länkar till mina brev till Miljö och Stadsbyggnad i min berättelse om garaget/sjöboden vid min strandtomt.)

De har inte givit något svar ännu!

Frågan gäller det nya vatten och avloppssystemet som kommer att tvångsansluta alla fastighetsägare längs Vålösundsvägen. Jag har i flera brev hävdat att min fastighet Skäringsbol 1:5 och 1:6, som tillhör en sambeskattad enhet och som alltid betraktats som en och samma fastighet av vår släkt tack vare dess täta band till vår släkts fiskenäring, skall betraktas som en enhet. Det vill säga att stranden är en del av min bostadsmark.

Kommunens representant Gerd Nilsson har i sin roll som förste byggnadsinspektör idogt hävdat att områdesplanen ger vid handen att stranddelen är en egen fastighet där andra regler gäller enligt områdesplanen.

En områdesplan hon för övrigt bara värnar om när det gäller min Sjöbod och i övrigt storsint bidrar till avsteg ifrån.

Hur ställer sig då kommunen till min fråga gällande min strandfastighet?

Den har många metrar längs de nya rören och belastar således kommunen med en stor delkostnad.

Den är en egen fastighet och skall därför anslutas till det kommunala vatten och avloppssystemet.

Enligt artikeln bör då anslutningsavgiften till min strand bli runt 134 000 Skr. Detta på en strand där jag enligt kommunen inte får behålla en byggnad som sånär som några timmar stått på stranden i ca 50 år.

Jag hoppas och tror att alla ser orimligheten i detta.

Min nyfikenhet gäller hur kommunen skall kunna vända kappan efter vinden och i fallet med fastigheters tvångsanslutning kollra bort den fastighet som kommunens representanter så idogt hävdat i ärendet med min Sjöbod är just en egen fastighet och därför med logik skall anslutas till det kommunala vatten och avloppssystemet.

Nej det enda rimliga är att en generell anslutningsavgift precis som det alltid har varit fastställs. I diskussionerna inför VA-systemets utbyggnad söderut framfördes och så småningom fastslogs att den generella avgiften om nästan 63 000 Skr skulle gälla för utbyggnaden. Detta är något som jag ställer upp på och accepterar. På så sätt tar vi lika delar ansvar för vårt gemensamma system. Räcker inte pengarna så måste väl avgiften höjas. I så fall ska den höjas generellt och inte genom att olika belasta fastigheter. Om någon differentiering av avgiften måste göras så är det mer rimligt att avgiften utgår från hur många som kommer att använda anläggningen på en och samma fastighet. Många människor på en liten fastighet utgör en större miljöbelastning i systemet än en stor fastighet med en person. Där finns logik igen. Men för mig är den inte rimlig.

Jag förutsätter att kommunledningen lägger ner denna befängda ide och att vi kan locka hit nybyggare till anslutningsavgifter solidariskt fördelade så att kostnaden för den gemensamma miljöhänsynen fördelas solidariskt mellan användarna inom VA-området i vår kommun.

Den hybris som drabbat kommunledningen visar sig genom storslagna planer gällande bostadsområden söderut utefter Vålösundet. VA-anläggningens kostnader bör rimligen fördelas på alla planerade fastigheter som kommer att behöva tillgång till VA-anläggningen. De ca 200 som berörs idag kan rimligen inte åläggas att finansiera en anläggning som kommer att användas av säkert det mångdubbla antalet fastigheter enligt detaljplaneförslaget.

Tänk om det blir känt att i Kristinehamn får Du betala för ditt eget avlopp per rörmeter som kommunen i vår miljöhänsyn dyvlar på Dig.

Sjönära boende men akta dig för vatten och avloppspriset!!!

Behåll en rimlig och generell avgift för tvångsanslutningen till vår kommunala VA-anläggning.

Bygg och projektera med realism.

Sjönära boende är för övrigt en kraftigt sliten och begagnad devis bland Sveriges alla kommuner.

Detta i strid med miljöbalken i vår Svenska lag.

Lycka till med att locka nybyggare till vår stad!!!

Bengt Eklund

Kristinehamn den 29 oktober 2008

mailto:seglarbengt@hotmail.com


Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.